Biografi

Föddes den 15 oktober 1905 i Striberg, vid Nora i Västmanland.

Växte upp i Fjugesta söder om Örebro där fadern drev en rullgardinsfabrik.

Tidiga pianolektioner och kompositionsförsök i ett hem fyllt av olika musikaliska aktiviteter.

1918-24 elev vid Karolinska läroverket i Örebro, studentexamen på latinlinjen 1924.

Pianolektioner i Örebro, aktiv i skolans kulturförening Brageförbundet, där han framträdde både som pianist och komponist med egna kompositioner. Han hanterade bastrumma och celesta i stadens orkesterförening. Livslång vänskap inleddes där med bl a violinisten Sven Karpe och författaren Erik Hjalmar Linder.

1926-31 elev vid Musikkonservatoriet i Stockholm, till en början i orgelklassen under Otto Olsson, senare även i piano- (under Olof Wibergh), kompositions- (under Ernst Ellberg) och dirigentklassen (under Olallo Morales). Presenterade egna sånger och kammarmusik på skolans elevföredrag.

Tiden i Stockholm bjöd på många upplevelser av både ny och äldre musik. Mötet med Honeggers oratorium Kung David 1927,  upplevdes särskilt intensivt.

1931-34 vistades Dag Wirén i Paris under studiesäsongerna där han som stipendiat studerade instrumentation för exilryssen  Leonid Sabanejev. Med studiekamraten och cellisten Gustav Gröndahl framträdde han där med egna verk i mindre sammanhang, bl a med cellosonatin op. 1, som de även framför i franska radion.Detta verk hade också stått på programmet vid Gröndahls debutkonsert i Stockholm hösten 1931, vilket innebar Wiréns mer officiella debut som komponist. Under tiden i Paris komponerades flera av de verk som senare skulle bli repertoarbeständiga. I Paris mötte Wirén också den irländska celloeleven  Noel Franks som 1934 blev hans hustru.

1934 bosatte sig paret Wirén i Stockholm, från 1937 bodde man i eget hus i Danderyd. 1935 invaldes Wirén i Föreningen Svenska Tonsättare, där han till 1938 verkade som bibliotekarie på halvtid. 1936 uruppfördes stråkkvartett nr 2 inom ramen för Fylkingen som bildats 1933 och där flera av Wiréns verk sedan presen-teras. Under 30-talet var han också en frekvent pianistmedarbetare i AB Radiotjänst.

1938-46 var Dag Wirén knuten till Svenska Morgonbladet som recensent. Parallellt beklädde han ett flertal förtroendeuppdrag i Föreningens Svenska Tonsättare och STIM.

Under Andra världskriget (1939-45) fullgjorde Dag Wirén beredskapstjänst vid tre tillfällen, något som i viss mån störde kompositionsarbetet. Under denna period tillkom också  det första filmmusikaliska bidraget; Man glömmer ingenting (1942). Teatermusik hade Wirén levererat redan under studietiden (Privatskolan, 1930). Musik för film och teater skulle sedan komma att dominera  särskilt 1950-talet.

1946 blev Wirén invald i Musikaliska Akademien, i vars styrelse han satt 1948-60. 

1947 föddes Annika; Dag och Noel Wiréns enda barn. Wirén figurerade samma år vid bildandet av Svenska tonkonstnärsförbundet,  i vars styrelse han då ingick.

Från 1948 tillbringade man sommarmånaderna på Björkö, sydväst om Ornö i Stockholms södra skärgård. Sommaren är ”min bästa tid” menade Wirén och mycket av den skapande verksamheten var förlagd dit.

Från 1950-talet dominerade kompositionsverksamheten, med en rad olika beställ-ningsarbeten. Det sista styrelseuppdraget, vid Kungl.Teatern (1962-) lämnades 1971.

Från 1964 uppbar Dag Wirén en nyinstiftad statlig s k konstnärsbelöning (årlig inkomstgaranti).

Dag Wirén avled den 19 april 1986 i sitt hem i  Danderyd.

Priser och utmärkelser 

1960 Prix Italia (för TV-baletten Den elaka drottningen) och Christ Johnson Musik Pris 

1964 Statens konstnärsbelöning (livslång inkomstgaranti)

1975 Atterberg-stipendiet 

1978 Litteris et artibus och Hjalmar Bergman-stipendiet 

1995 utkom boken 12 kapitel om Dag Wirén  (red. L. Reimers), med personliga minnesbilder, en första översikt att kritikerverksamheten, en kalender m m.

I anslutning till 100-årsjubileet 2005 utkom boken Dag Wirén - en vägvisare (red. M.Tegen, Gidlunds förlag), som kronologiskt granskar och analyserar såväl instrumentalverken som film- och teatermusiken. Tolv författare medverkar.Wiréns åsikter och estetik som musikkritiker genomlyses, liksom mellankrigstidens idéströmningar i Paris och i hemlandet. Wiréns plats i historieskrivningen belyses. Boken innehåller dessutom en komplett verkförteckning med diskografi och en förteckning över Wiréns insats som interpret med mera.